Basilika är en ettårig (på våra breddgrader) buskartad växt, som blir 30-50 cm hög. Stjälken är fyrkantig och lätt brytbar. Bladen är som regel äggrunda, och sitter motsatta efter stjälken. Blommorna är vitröda och små, men rika på nektar. Blommar från juni till september. Frukten består av en svartbrun klyvfrukt med fyra delfrukter. Vanlig basilika har breda, mörkgröna blad och en stark kryddoft. Den mindre buskigare basilikan har ljusare, mindre blad som bildas i större antal.

Riv sönder bladen, hellre än klipp dem i sallader och tomatjuice, ihop med lök, vitlök, tomat, ost, kryddsmör, kötträtter, äggrätter, fisken och till kyckling. Den går utmärkt att göra te på. Blanda i filmjölken eller creme fraiche någon form av basilika och servera till bakad potatis. Till pasta och ris, hetta då först upp olivolja, ta av det från plattan och smula i några färska blad, lägg i kokt pasta eller ris och vänd i oljan.

Det bittra är bra för hälsan.

Bitterämnen i maten stimulerar aptiten. Bittra ämnen såsom malört förbättrar även nedbrytningen av födan. Användning av bittra örter för att förbättra matsmältningen har en mycket lång tradition.

Det och mycket annat kan vi läsa om i  denna bok, ”De bittra örterna som livselixir”, som kom att bli Annelies Schöneck’s sista bok. Författarens ledmotiv är att visa hur man med små medel kan åstadkomma så mycket genom att använda olika bittra örter.

Malörten är kanske den mest kända bittra örten. Redan på 1600-talet f.Kr. beskrivs malörten som medicin i en egyptisk läkebok. I Sverige spelade klostren en viktig roll för spridningen av kunskaper om örternas användning. Malörten används idag främst som te och boken ger tips om beredning av medicinskt te. En annan användning av malörten är att använda den som brännvinskrydda.

Andra bittra örter som tas upp i boken är bl. a gråbo, åbrodd, dragon, gentiana, rölleka, kamomill, maskros och ingefära. För de olika örterna beskrivs förekomst och odling och användning. Våra örtkryddor passar inte bara i dietkosten, utan ger även piff åt olika maträtter. Praktiska råd om användningen av de bittra örterna ingår också i boken.

Denna bok, ”De bittra örterna som livselixir”, är en i raden av böcker från Annelies Schöneck. Tidigare utgivna böcker är ”Mjölksyrejäsning av grönsaker”, ”Dagligt bröd”, ”Säd i daglig kost” och ”Att ta tillvara äpplen”.

Boken är utgiven av Syrans Förlag, Arboga. ISBN 978-91-637-2546-3.

Enbär är frukten från enträdet, en art i familj cypress­er. Det är en taggig barrväxt, som växer vild på hedar och torra backar. Trädformen varierar med klimatförhållan­der­na altifrån markkrypande till 6 meter i höjd.

Enen blommar första året, får gröna bär andra året och först tredje året, när bären blivit mörkblåa, är de klara att skördas och torkas. Busken/trädet har stor spridning i Europa och i Världen. Under medeltiden ansågs enbär ha en magisk läkande kraft och än idag används enbär bland annat för att öka aptiten.

De aptitretande bären används hela eller krossade och passar speciellt bra som krydda till kraftfull mat av vilt och lamm, såser och marinader. Bären krossas och gnids in i köttet eller tillsätts hela i grytor och fonder. Kryddan är uppskattad som smaksättare av drycker t.ex. enbärsdricka och som brännvinskrydda (genever och gin). Enens ved och barr används till rökning av köttprodukter. Innehåller eterisk olja och garvämnen. Krossade enbär används i oljeextrakt för användning i muskelmassageoljeblandningar. God som krydda i kötträtter och i enbärsdricka. Hela kan de användas vid mjölksyrning av grönsaker.

Det mesta av texten ovan är hämtat från Spisa.nu, där du också bl a kan hitta en hel del recept med enbär.

Ännu mera information om användningen av enbär finns på denna webbsida.

Enbär är frukten från enträdet, en art i familj cypress­er. Det är en taggig barrväxt, som växer vild på hedar och torra backar. Trädformen varierar med klimatförhållan­der­na altifrån markkrypande till 6 meter i höjd.

Enen blommar första året, får gröna bär andra året och först tredje året, när bären blivit mörkblåa, är de klara att skördas och torkas. Busken/trädet har stor spridning i Europa och i Världen. Under medeltiden ansågs enbär ha en magisk läkande kraft och än idag används enbär bland annat för att öka aptiten.

De aptitretande bären används hela eller krossade och passar speciellt bra som krydda till kraftfull mat av vilt och lamm, såser och marinader. Bären krossas och gnids in i köttet eller tillsätts hela i grytor och fonder. Kryddan är uppskattad som smaksättare av drycker t.ex. enbärsdricka och som brännvinskrydda (genever och gin). Enens ved och barr används till rökning av köttprodukter. Innehåller eterisk olja och garvämnen. Krossade enbär används i oljeextrakt för användning i muskelmassageoljeblandningar. God som krydda i kötträtter och i enbärsdricka. Hela kan de användas vid mjölksyrning av grönsaker.

Bilden och det mesta av texten ovan är hämtat från Spisa.nu, där du också bl a kan hitta en hel del recept med enbär.

Ekologiska Hallonblad - torkade finhackade från ekologisk odling.

Innehåller: Vitaminer, garvämnen och organiska syror. Används bl a som smakförbättrare i  hallonbladste-blandningar och i samband med mjölksyrainläggningar, t ex vid syrning av gurka. Bra vid lös mage. Rekommenderas i viss litteratur till ammande mödrar.

Vetenskapligt namn: Rubus idaeus
Växtdel: Blad
Ursprungsland: Bulgarien

I den långa traditionen inom örtanvändningen i Europa har Maria Treben blivit en av de största under 1900-talet. Född 1907 ägnade hon sitt liv åt att sprida kännedom om örter och dess användning som alternativa hjälpmedel vid olika åtkommor i Sebastian Kneipps anda.

Mest känd har hon blivit genom sin bok ”Hälsa ur Guds Apotek”. Svenskdroppar, som utförligt beskrives i hennes bok, har blivit intimt förknippat med namnet Maria Treben. Maria Treben förstod att sammanställa och använda det arv av kunnande som funnits bland örtkännare under flera århundraden.

Så här säger Maria Treben själv om boken:

Jag vill gärna betona, att jag verkligen bemödat mig att ta med samtliga mina erfarenheter i den här boken, så att den kan vara till största nytta för alla läsare. Vi är nu inne i en tid då de flesta människor kommit ifrån det naturliga sättet att leva, när sjukdomar hotar, som orsakats av förändrat levnadssätt och dålig miljö, då vi gärna vill återvända till naturens medicinalväxter som funnits i alla tider. Som Abbé Kneipp, den välkände örtkännaren säger: Det finns en ört för varje sjukdom.

Förlag: Sol-tryck Hälsoprodukter AB
ISBN: 3850681823
ISBN-13: 9783850681827
Format: Häftad
Språk: Svenska
Utgivning: 2004-01-01
Sidor: 100
Storlek: 297x210x6
Vikt: 284 g
Tryckår: 2004

Koriander är en ettårig ört som kan bli meterhög, men bladen skördas när den är cirka 1,5 dm hög. Blommorna är vita och växer i flockar. De övre bladen är breda liknande bladpersilja. Både blad och frukt (se Korianderfrön) är användbara. Det är en av de älsta kryddväxterna som odlats i Indien, Kina, Egypten och intilliggande länder och sägs vara den mest använda bladkrydda i världen. Judarna kryddade kakor med koriander och romarna använde den till konservering av kött. På 1700-talet tuggades bladen täckta med socker. Carl von Linné: ”fröna lagda under örngott fördriver vägglöss” och ”de är goda för okyskhet”. Förekommer i läkemedel som smakförbättrare.

Kryddan har en ”varm & fuktig doft” och en söt, något bitter smak. Används mycket i Indien och Sydostasien. Den används i matlagning som ensam krydda eller i sällskap med andra, t.ex. spiskummin, kanel och ingefära. Ingår i kryddblandningar som curry, garam masala och tabil.

Koriander passar till fisk, kött, färs, grönsaker, soppor, risrätter och ägg, som brödkrydda, till inläggningar och i efterrätter. I Indien görs en vanligt förekommande chutney på stötta korianderblad, chilipeppar, vitlök, senapsolja och salt. Koriander kan med fördel användas ihop med ”svårsmält” mat såsom bröd, kål och kålrot. Kan motverka magknip, som ofta är förknippat med denna typ av mat.

Bilden och det mesta av texten ovan är hämtat från Spisa.nu, där du också bl a kan hitta en hel del recept med koriander.

Koriander är en ettårig ört som kan bli meterhög, men bladen skördas när den är cirka 1,5 dm hög. Blommorna är vita och växer i flockar. De övre bladen är breda liknande bladpersilja. Både blad och frukt (se Korianderfrön) är användbara. Det är en av de äldsta kryddväxterna som odlats i Indien, Kina, Egypten och intilliggande länder och sägs vara den mest använda bladkrydda i världen. Judarna kryddade kakor med koriander och romarna använde den till konservering av kött. På 1700-talet tuggades bladen täckta med socker. Carl von Linné: ”fröna lagda under örngott fördriver vägglöss” och ”de är goda för okyskhet”. Förekommer i läkemedel som smakförbättrare.

Kryddan har en ”varm & fuktig doft” och en söt, något bitter smak. Används mycket i Indien och Sydostasien. Den används i matlagning som ensam krydda eller i sällskap med andra, t.ex. spiskummin, kanel och ingefära. Ingår i kryddblandningar som curry, garam masala och tabil.

Koriander passar till fisk, kött, färs, grönsaker, soppor, risrätter och ägg, som brödkrydda, till inläggningar och i efterrätter. I Indien görs en vanligt förekommande chutney på stötta korianderblad, chilipeppar, vitlök, senapsolja och salt. Koriander kan med fördel användas ihop med ”svårsmält” mat såsom bröd, kål och kålrot. Kan motverka magknip, som ofta är förknippat med denna typ av mat.

Bilden och det mesta av texten ovan är hämtat från Spisa.nu, där du också bl a kan hitta en hel del recept med koriander.

Kummin är en två- till flerårig växt med små vita eller mycket svagt rosa blommor. Den förekommer vild över hela landet, liksom i övriga Europa. Den egentliga kryddan utgörs av de torkade fröna, som har en angenäm, ganska mild smak med en viss skärpa.

Kummin används ofta tillsammans med anis och/eller fänkål som krydda i bröd och ost, till surkål, kålsoppa och andra kålrätter, i bönrätter och speciellt till bakad potatis. Kummin är känd som en god brännvinskrydda och ingår i likörer, medicin och konfekt, ofta i form av kumminolja, som framställs ur fröna. Lite mer information om användningen av kummin finns på denna webbsida.

Kummin är en två- till flerårig växt med små vita eller mycket svagt rosa blommor. Den förekommer vild över hela landet, liksom i övriga Europa. Den egentliga kryddan utgörs av de torkade fröna, som har en angenäm, ganska mild smak med en viss skärpa.

Kummin används ofta tillsammans med anis och/eller fänkål som krydda i bröd och ost, till surkål, kålsoppa och andra kålrätter, i bönrätter och speciellt till bakad potatis. Kummin är känd som en god brännvinskrydda och ingår i likörer, medicin och konfekt, ofta i form av kumminolja, som framställs ur fröna. Lite mer information om användningen av kummin finns på denna webbsida.